Genom sin chefdirektör som är medlem av ECB-rådet deltar Finlands Bank i det högsta beslutsfattandet inom Eurosystemet. ECB-rådet består av centralbankscheferna i de länder som infört euron och de sex ledamöterna av ECB:s direktion. Eftersom ECB-rådet vid sina penningpolitiska beslut tillämpar principen ”en person, en röst”, har varje medlem av rådet lika stort inflytande.
ECB-rådet fattar alla beslut om penningpolitiken för euroområdet. De viktigaste besluten gäller styrräntorna. Räntebesluten fattas i regel en gång i månaden, men ECB-rådet kan besluta om räntorna när som helst, även utanför mötena.
ECB-rådet sammanträder i regel varannan vecka i Frankfurt. Det första sammanträdet i månaden hålls vanligen på en torsdag, och då brukar ECB-rådet besluta om styrräntorna. Den viktigaste av dem är den lägsta anbudsräntan för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Samtidigt beslutar ECB-rådet om räntorna på sina stående faciliteter, dvs. räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på inlåningsfaciliteten. De korta marknadsräntorna följer den lägsta anbudsräntan mycket nära. De övriga styrräntorna reglerar fluktuationerna i dagslåneräntorna på interbankmarknaden
Alla räntebeslut ges inte offentlighet, eftersom besluten om räntor inte nödvändigtvis innebär att de ändras. ECB-rådet beslutar antigen att hålla räntorna oförändrade eller att höja eller sänka dem efter preciserade behov. I allmänhet intresserar sig massmedierna mest för ränteändringarna.
Efter ECB-rådets första sammanträde i månaden hålls en presskonferens där ECB-rådets ordförande redogör för motiven till räntebeslutet. Detta inledningsanförande (introductory statement) beskriver utförligt alla de faktorer som bidragit till ECB-rådets beslut. Ordföranden redogör först för den ekonomiska analysen och sedan för den monetära analysen. Inledningsanförandet innehåller också en utvärdering av euroländernas finanspolitik och strukturreformer.
Efter inledningsanförandet svarar ordföranden på journalisternas frågor. Utgående från svaren och tonen i dem gör journalisterna sina bedömningar om räntebeslutens riktning. En stram linje som tyder på räntehöjning kallas "höklik", medan en mjukare linje som pekar på räntesänkning anses vara "duvlik". Marknaden bevakar noga framför allt de internationella nyhetsbyråernas tolkningar om den penningpolitiska inriktningen.
Penningpolitiska uttalanden av ECB:s ordförande och ECB-rådets medlemmar, bland annat Finlands Banks chefdirektör, rapporteras vanligtvis runt om i världen, och de kan ha en omedelbar effekt på eurons växelkurs eller marknadsräntorna.