Skriv ut

ECB-ordförandens inledningsanförande

Presskonferens
4.2.2010

ECB-ordförandens inledningsanförande
(Inofficiell översättning)

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till dagens presskonferens. Vi ska nu redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet.

Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet att styrräntorna ska vara oförändrade. De nuvarande räntorna ligger fortfarande på en lämplig nivå. Med hänsyn till information och analyser som blivit tillgängliga sedan vårt möte den 14 januari 2010 väntas prisutvecklingen komma att vara fortsatt dämpad över den period som är penningpolitiskt relevant. De senaste uppgifterna har också bekräftat att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet fortsatte att öka kring årsskiftet. ECB-rådet räknar med att ekonomin i euroområdet kommer att fortsätta växa i måttlig takt 2010. Återhämtningen blir sannolikt ojämn och läget är fortfarande mycket osäkert. Resultatet av den monetära analysen bekräftar bedömningen att inflationstrycket på medellång sikt är lågt. Sammantaget räknar vi med att prisstabiliteten kommer att upprätthållas på medellång sikt och på så sätt stödja hushållens köpkraft i euroområdet. Inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt förblir fast förankrade i linje med ECB-rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

Jag redogör nu för vår bedömning mer i detalj och inleder med den ekonomiska analysen. De senaste uppgifterna bekräftar att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet fortsatte att öka kring årsskiftet. Euroområdet har dragit nytta av en vändning i lagercykeln och en återhämtning i exporten samt av de omfattande makroekonomiska stimulansåtgärder som är på gång och de åtgärder som vidtagits för att återställa det finansiella systemets funktionsförmåga. Men stimulanserna kommer med tiden att avvecklas, medan aktiviteten sannolikt påverkas negativt av den pågående anpassningen av balansräkningarna i de finansiella och icke-finansiella sektorerna både inom och utanför euroområdet. Lågt kapacitetsutnyttjande dämpar dessutom sannolikt investeringarna, och arbetslösheten i euroområdet väntas ytterligare öka något och därigenom minska konsumtionen. Därför väntas ekonomin i euroområdet endast växa i måttlig takt 2010 och återhämtningen kan bli ojämn.

ECB-rådet anser fortfarande att hoten mot dessa utsikter är i stort sett balanserade. På uppåtsidan kan förtroendet stärkas mer än väntat, och både den globala ekonomin och utrikeshandeln kan återhämta sig bättre än beräknat. Vi kan också få se kraftigare effekter än väntat från det stora makroekonomiska stimulanspaket som redan satts in och från andra politiska åtgärder. På nedåtsidan finns fortfarande oro för en starkare eller långvarigare negativ återkoppling än väntat mellan den reala ekonomin och den finansiella sektorn, ytterligare prisökningar på olja och andra råvaror, ett ökat protektionistiskt tryck och möjligen en okontrollerad korrigering av globala obalanser.

När det gäller prisutvecklingen ökade den årliga HIKP-inflationen ytterligare i januari 2010 till
1,0 procent från 0,9 procent i december 2009 enligt Eurostats snabbstatistik. Inflationen beräknas ligga omkring 1 procent den närmaste tiden och vara fortsatt måttlig över den period som är penningpolitiskt relevant. I linje med en långsam återhämtning av efterfrågan inom och utanför euroområdet väntas pris-, kostnads- och löneutvecklingen överlag förbli dämpad. I detta sammanhang är det viktigt att betona att inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt fortfarande är fast förankrade i linje med ECB-rådets mål att hålla inflationen under, men nära,
2 procent på medellång sikt.

Riskerna mot dessa utsikter är fortfarande i stort sett balanserade. De hänger framför allt samman med utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten och råvarupriserna. Höjningar av indirekta skatter och administrativt fastställda priser kan dessutom bli större än vad som i dag väntas, eftersom de offentliga finanserna kommer att behöva konsolideras de närmaste åren.

Den monetära analysen visar att den årliga M3-ökningen var fortsatt negativ i december 2009, dvs. −0,2 procent. Under samma period var den årliga ökningen i utlåningen till den privata sektorn noll. Dessa uppgifter ger fortsatt stöd för vår bedömning att ökningstakten i den underliggande monetära expansionen kommer att vara svag och inflationstrycket lågt på medellång sikt. Den faktiska monetära utvecklingen blir sannolikt svagare än den underliggande ökningstakten på grund av den nedåtriktade effekten av den ganska branta avkastningskurvan. Sannolikt kommer M3- och kreditökningen att vara fortsatt svag en tid framöver.

Den rådande räntekonstellationen fortsätter att kraftigt påverka både takten och sammansättningen av den årliga M3-tillväxten. Å ena sidan främjar de låga räntorna på kortfristig bankinlåning omplaceringar från M3 till långfristigare inlåning och värdepapper. Å andra sidan tyder de obetydliga skillnaderna mellan räntorna för olika typer av kortfristig inlåning på en låg alternativkostnad för innehav av de mest likvida komponenterna i M1, som fortsatte att öka i robust takt med dryga 12 procent på årsbasis i december.

Nolltillväxten i bankutlåningen till den privata sektorn speglar en ytterligare ökning i utlåningen till hushåll, medan den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag blev alltmer negativ. Sådana skillnader överensstämmer med regelbundenheterna i konjunkturcykeln. De utestående beloppen i utlåningen till icke-finansiella företag fortsatte att minska enbart till följd av en fortsatt stark nettoamortering av kortfristiga lån. För sektorn som helhet kan minskningen överlag delvis bero på en övergång till marknadsfinansiering.

Med tanke på de typiska eftersläpningarna mellan vändpunkterna i ekonomisk aktivitet och efterfrågan på banklån kan tillväxten i utlåningen väntas förbli svag under de närmaste månaderna. Under tiden har realkostnaden för extern finansiering för icke-finansiella företag fortsatt att sjunka medan nettoåtstramningen av kreditkraven har fortsatt att lätta, vilket framgår av banklåneenkäten för sista kvartalet 2009. Samtidigt har bankerna fortsatt att minska sina balansräkningar överlag under de senaste månaderna. Här kvarstår utmaningen för bankerna att anpassa och omstrukturera sina balansräkningar och samtidigt säkra tillgången på kredit för den icke-finansiella sektorn. Bankerna borde ta itu med utmaningen genom att utnyttja de förbättrade finansieringsvillkoren till att ytterligare stärka sin kapitalbas och vid behov dra full nytta av de statliga stödåtgärderna för rekapitalisering. Detta är viktigt för att underlätta tillgången på finansiering, särskilt för de företag som inte har möjligheter till marknadsfinansiering.

Sammantaget ligger de nuvarande styrräntorna fortfarande på en lämplig nivå. Med hänsyn till information och analyser som blivit tillgängliga sedan vårt möte den 14 januari 2010 väntas prisutvecklingen vara fortsatt dämpad över den period som är penningpolitiskt relevant. De senaste uppgifterna har också bekräftat att den ekonomiska aktiviteten i euroområdet fortsatte att öka kring årsskiftet. ECB-rådet räknar med att ekonomin i euroområdet kommer att fortsätta växa i måttlig takt 2010. Återhämtningen blir sannolikt ojämn och läget är fortfarande mycket osäkert. En avstämning av den ekonomiska analysen mot den monetära bekräftar bedömningen att inflationstrycket på medellång sikt är lågt. Sammantaget räknar vi med att prisstabiliteten kommer att upprätthållas på medellång sikt och på så sätt stödja hushållens köpkraft i euroområdet. Inflationsförväntningarna på medellång och lång sikt förblir fast förankrade i linje med ECB-rådets mål att hålla inflationen under, men nära, 2 procent på medellång sikt.

Vi kommer att fortsätta att ge utvidgat kreditstöd till banksystemet men samtidigt ta hänsyn till det förbättrade finansiella läget och undvika snedvridningar om extraordinära åtgärder hålls i kraft alltför länge. ECB-rådet kommer i början av mars att besluta om fortsatt gradvis utfasning av de särskilda likviditetsåtgärder som inte behövs i samma utsträckning som tidigare. För att effektivt motverka varje hot mot prisstabiliteten på medellång och lång sikt kommer den tillförda likviditeten vid behov att dras in. Vi kommer således att fortsätta följa all utveckling under den kommande perioden mycket noga.

Vad gäller finanspolitiken står många euroländer inför stora, kraftigt växande budgetobalanser, vilket leder till mindre gynnsamma medel- och långfristiga räntor och lägre privata investeringar. Stora offentliga underskott och skulder belastar dessutom penningpolitiken ytterligare och undergräver stabilitets- och tillväxtpakten som en viktig pelare för EMU. Mot denna bakgrund är det ytterst viktigt att varje euroland i sitt stabilitetsprogram tydligt definierar de finanspolitiska utträdes- och konsolideringsstrategierna för tiden framöver. Länderna förutsätts uppfylla sina åtaganden enligt förfarandet vid alltför stora underskott. Konsolideringen av de offentliga finanserna bör påbörjas senast 2011 och betydligt överstiga den årliga strukturanpassningen på 0,5 procent av BNP, som är minimikravet enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Det behövs en tydlig fokus på utgiftsreformer.

Den viktigaste utmaningen när det gäller att främja en hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen är att genomföra strukturreformer i allt snabbare takt, då finanskrisen har inverkat negativt på produktionskapaciteten i våra ekonomier. På produktmarknaderna behövs snabbt en konkurrens- och innovationsfrämjande politik för att påskynda omstruktureringar och investeringar och skapa nya affärsmöjligheter. På arbetsmarknaden krävs en återhållsam lönesättning, effektiva arbetsincitament och tillräcklig flexibilitet för att den strukturella arbetslösheten inte ska öka markant under åren framöver. Slutligen bör också en lämplig omstrukturering av banksektorn spela en viktig roll. Sunda balansräkningar, effektiv riskhantering och tydliga, gedigna affärsmodeller utgör nyckeln till att öka bankernas motståndskraft mot chocker och lägger därigenom grunden till en hållbar ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.