Bytesbalansen visade överskott 2009

Bytesbalans

Bytesbalansen visade ett överskott på 0,1 miljarder euro i december 2009. För helåret 2009 uppgick överskottet till 2,4 miljarder euro, vilket utgör mindre än hälften av överskottet 2008 och 1,4 % av BNP. Överlåtelsen av ett stort kryssningsfartyg i oktober ökade överskottet betydligt. Bytesbalansen har visat överskott under de senaste 16 åren, men så litet har överskottet varit senast 1994. Den försvagade handelsbalansen var den främsta orsaken till det låga bytesbalansöverskottet. 

Handelsbalansen, i den form den beräknas i betalningsbalansen, gav 2009 ett överskott på 3,7 miljarder euro, mot 5,9 miljarder euro 2008.¹ Både exporten och importen hade minskat från fjolåret med ca en tredjedel. Tjänstebalansen gav ett överskott på 1,3 miljarder euro 2009, vilket är 0,5 miljarder euro mindre än 2008.²

Faktorinkomsterna, som består av kapitalavkastning, såsom räntor och utdelningar, och löner, gav i fjol ett underskott på 1,2 miljarder euro, vilket är dubbelt mer än året förut. Räntekostnaden för räntebärande värdepapper resulterade i ett nettoutflöde på 1,2 miljarder euro, vilket är ca 0,6 miljarder euro större än 2008, medan utdelningarna på aktier resulterade i ett nettoutflöde på 1,9 miljarder euro, vilket är 0,8 miljarder mindre än 2008. Nettoinflödet av dividend- och ränteintäkter på direktinvesteringar uppgick till 1,6 miljarder euro, mot 2,3 miljarder euro 2008.

Månadsmeddelande 15.2.2010

Finansiell balans och utlandsställning

Nettoinflödet av kapital uppgick 2009 till sammanlagt 20,6 miljarder euro, vilket var mer än tredubbelt jämfört med 2008. Portföljinvesteringar gav ett nettoinflöde på 10 miljarder euro och övriga investeringar – lån, inlåning, och handelskrediter – ett nettoinflöde på 9,6 miljarder euro, medan direktinvesteringar gav ett nettoutflöde på 0,6 miljarder euro. Finansiella derivat genererade ett nettoinflöde på 2,2 miljarder euro 2009.

Finlands samlade nettoställning mot utlandet visade en skuld på 6 miljarder euro vid slutet av 2009. Bruttotillgångarna uppgick till 439 miljarder euro och bruttoskulderna till 445 miljarder euro. Icke-finansiella företag, monetära finansinstitut, staten och kommuner redovisade en nettoskuld. Statens nettoupplåning i utlandet uppgick till 15 miljarder euro 2009; obligationer gav ett nettoinflöde på 9 miljarder euro och penningmarknadsinstrument ett nettoinflöde på 6 miljarder euro. Övriga finansinstitut, arbetspensionsanstalter och hushåll hade däremot en nettofordran på utlandet. För portföljinvesteringar redovisades en nettoskuld på 35 miljarder euro vid slutet av 2009. Övriga skulder – lån, inlåning och handelskrediter – översteg övriga tillgångar med 10 miljarder euro. Direktinvesteringar visade däremot en nettofordran på 28 miljarder euro.

Exklusive aktier och andra ägarandelar visade Finlands nettoställning mot utlandet en skuld på 33 miljarder euro. Den utländska nettoskulden exklusive aktier och andra ägarandelar var större än hela nettoskulden och hade ökat med 18 miljarder euro från slutet av fjolåret.