Beskrivning
Eurosystemet har till sitt förfogande ett antal penningpolitiska instrument för att uppnå sina mål. Eurosystemet består av Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i euroländerna. I denna del beskrivs Eurosystemets styrräntor, de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, kassakraven för finländska kreditinstitut och några andra länders centralbanksräntor.
Eurosystemets styrräntor
Styrräntor i Eurosystemet är räntor som fastställs av ECB-rådet och används för att bestämma inriktningen av ECB:s penningpolitik. ECB:s styrräntor består av räntan på refinansieringstransaktioner (en fast ränta vid fastränteanbud och en lägsta anbudsränta vid anbudsförfaranden med rörlig ränta), räntan på utlåningsfaciliteten (utlåningsräntan) och räntan på inlåningsfaciliteten (inlåningsräntan). Den lägsta anbudsräntan kallas allmänt för ECB:s styrränta.
Eurosystemet genomför sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner i form av anbudsförfaranden en gång i veckan (kontraktsdag i regel tisdag, avvecklingsdag onsdag) för att tillföra kreditinstituten likviditet med en löptid på en vecka. Den undre gränsen för ränteanbuden (lägsta anbudsräntan) vid auktioner med rörlig ränta fastställs av ECB-rådet. Kreditinstituten kan göra insättningar över natten till inlåningsräntan och få lån över natten till utlåningsräntan. Sedan 2004 har förändringar i räntorna på de stående faciliteterna (inlånings- och utlåningsfaciliteterna) börjat gälla från och med följande nya uppfyllandeperiod.
Kassakrav
Kassakravssystemet hör till Eurosystemets arsenal av penningpolitiska instrument. Finländska kreditinstitut är skyldiga att hålla kassakravsmedel på konto i Finlands Bank. På de innestående kassakravsmedlen betalas ränta. I Finland omfattas alla kreditinstitut av kassakrav. En förteckning över kassakravspliktiga institut finns på Europeiska centralbankens webbplats. Finlands Bank räknar ut kassakraven för kreditinstituten för varje uppfyllandeperiod och skickar uppgiften till respektive institut för godkännande.
Kassakravsbasen beräknas av Finlands Bank utifrån skuldposterna i balansräkningen för de respektive kreditinstituten. ECB meddelar vilken månads balansräkning kassakravsbasen för de olika uppfyllandeperioderna ska beräknas på. I kassakravsbasen med kassakrav på 2 % inräknas all inlåning med en löptid upp till 2 år och de emitterade räntebärande värdepapperen med en löptid upp till 2 år, men inte skulderna till ECB, andra EMU-länders centralbanker och andra kassakravspliktiga kreditinstitut. Kan bevis inte uppvisas på den faktiska volym som dessa innehar av de räntebärande värdepapperen får ett schablonavdrag på 30 % avräknas från institutets kassakravsbas. I kassakravsbasen med kassakrav på 0 % inräknas inlåning med en löptid över 2 år, räntebärande värdepapper med en löptid över 2 år och repor. Varje kassakravspliktigt institut får göra ett generellt avdrag på 100 000 euro från sitt kassakrav.
Centralbanksräntor
Diagrammen innehåller uppgifter om Storbritanniens reporänta, Sveriges reporänta, Japans dagslåneränta och USA:s fed funds target-ränta.